
Idag har vi varit på husvisning. Det var verkligen ett hus vi kunde tänka oss. Nackdelen är att det ligger 3 km från samhället vi bor nu, dvs 3 km från skolan och busshållplatsen. Vi har ju vant oss vid att ha nära och tycker det är ganska bekvämt...
Men huset är så mycket större än det vi har nu och med en stor tomt där man t.ex skulle kunna bygga en pool. Barnen skulle få varsitt rum och vi skulle inte behöva leva på varann. Huset är tillbyggt och ser lite konstigt ut utifrån, men innuti känns planlösningen bra. Dels stort och rymligt men också mysigt med kattvindar och små prång. Och så förstås den fina glasverandan, en sån har jag ju alltid velat ha...
Sen har vi då A, som vägrade följa med på visningen och nu sitter i sitt rum och gråter... Vill inte flytta!!
Vad gör man?



































