Blåbär är det bästa jag vet!
När jag var liten var vi ofta ute hela dagar i skogen och plockade blåbär i stora 10-litershinkar. Vi var i skogar där det inte fanns en människa, men som mamma kände till för det var där hon växt upp. Ofta var halva släkten med(!) och som jag kommer ihåg det var mormor alltid med. Hon såg till att vi hade god matsäck med oss och hjälpte till att fylla på mitt lilla mått som jag plockade i , när jag tyckte det gick för långsamt.
Jag tror att jag ibland kunde tycka det var lite långtråkigt att vara ute i skogen hela dagarna, men eftersom jag fick vara med min mormor var det ändå underbart!
Vi var också ute och plockade hallon, men det var i skogen där vi bodde och tillsammans med grannen - inte mormor - så det var inte lika kul! Och hallonbuskarna var så höga och snåriga att man nästan druknade i dem...
När vi bodde i lägenhet drömde jag om en trädgård med hallonbuskar och närhet till skogen och blåbär, så att mina barn skulle få uppleva samma sak. Och nu har jag fått precis det jag ville ha!
Visst är det
vardagslyx?!Kram
