Jag har också fundrat... Min man har koll på allt med huset och gården, men barn, skola och dagis där har han ingen koll alls... Man får väl hänga med ett tag till... Kramis Stina
Jag vet inte riktigt!! Är mitt i nåt liknande själv och vi har väl kommit fram till att få en struktur som hjälper upp det hela. Att ha en dag i veckan som man kollar igenom veckan som kommer med allt som händer, maten som skall lagas och vem som städar vad...kanske kan vara nåt???
Men vännen nu blir jag orolig! Jag förstår att du har mycket omkring dig med renovering och allt. Försök prioritera det viktigaste och låt det andra vara så länge. Försök få lite egen tid, men jag vet att det är svårt. Här går det upp och ner. Måndagar är som sagt värst. Har kommit till jobbet två måndagar och varit helt slut efter stressen på morgonen så jag har stängt in mig på kontorsrummet och grinat. Inte så kul... Hoppas att du får en lugn och skön helg! Kram Stina
jag jag gilla absolut inte allt o alla o livet är INTE underbart o rosenrött..livet SUGER emellanåt helt enkelt! När jag mår sådär så har jag sjukskrivit mig från jobb 2-3 dagar o bara haft tyst omkring mig när ungarna gått till skolan o gubben till jobbet. Jag MÅSTE få andas ut o sortera i huvudet ibland annars spricker jag! Behöver du spy av dig (utan att andra läser) så gör det på min mail: ljuvligtlantligt@live.se Du är inte ensam om att känna såhär.. Kram Git
Ja de kan man fråga sig. Jag kan tyvärr inte säga upp mig eftersom de bara är jag och sonen. Men jag måste ändå hålla koll på hans pappa som inte har nått sinne för organisation eller ens något minne så utan mig skulle de gå illa dom veckorna han har sonen... Kram
Hej! Det låter allvarligt, men det är bara att gilla läget och försöka att prioritera på det som är viktigt. Jag brukar försöka att tänka att det finns alltid de som har det värre. Jag har min familj och alla är friska. Det är egentligen det viktigaste av allt. Prylar och status betyder ingenting. Inte dammråttor heller...(fast det är svårt att bortse från dem ibland). Ha nu en skön helg och försök att glömma alla påtvingade måsten. Njut av livet, man lever bara en gång! Hälsningar Ing-Mari
För ungefär ett år sen så tog det totalt stop för mig. Jag sov i ungefär sex månader och när jag väl vaknade upp ur min alldeles egna dvala så kunde jag inte ta hand om våra barn, laga mat eller sånt där vardagligt.. Min man har fixat allt under den tiden och fortfarande. Dom kan men dom gör det kanske inte riktigt så som jag/vi vill men dom fixar det.
jo, så där känns det ibland, men sen får man lite ny energi från något oväntat håll så man orkar en stund till och till och till... kämpa på, vännen! kram ingela
Jaa du, det undrar jag med ibland. Tror i och för sig som någon skrev, att det skulle fungera efter ett tag, men inte så som jag hade gjort det. Du har ju läst min blogg, så du vet ju att jag har varit nära att skicka in denna uppsägning också. Ta hand om dig! Kram
Jag har också fundrat... Min man har koll på allt med huset och gården, men barn, skola och dagis där har han ingen koll alls... Man får väl hänga med ett tag till... Kramis Stina
SvaraRaderaDen boken är så skojig! Och så sann... så är det bara. Tror inte man får gjort så mycket med det...
SvaraRaderaOch så snygg Alex är, flickornas favorit helt säkert.
:)
Kram!
Jag vet inte riktigt!! Är mitt i nåt liknande själv och vi har väl kommit fram till att få en struktur som hjälper upp det hela. Att ha en dag i veckan som man kollar igenom veckan som kommer med allt som händer, maten som skall lagas och vem som städar vad...kanske kan vara nåt???
SvaraRaderaHoppas du mår bra vännen! Kram Anna
Hej.
SvaraRaderaJag vet inte vad som gänder då..sådär kan man ju känna vissa dagra..man vill bara packa lite kläder o pass sen dra..
Är det illa hemma??
Kram Git
Men vännen nu blir jag orolig! Jag förstår att du har mycket omkring dig med renovering och allt. Försök prioritera det viktigaste och låt det andra vara så länge. Försök få lite egen tid, men jag vet att det är svårt. Här går det upp och ner. Måndagar är som sagt värst. Har kommit till jobbet två måndagar och varit helt slut efter stressen på morgonen så jag har stängt in mig på kontorsrummet och grinat. Inte så kul... Hoppas att du får en lugn och skön helg! Kram Stina
SvaraRaderajag jag gilla absolut inte allt o alla o livet är INTE underbart o rosenrött..livet SUGER emellanåt helt enkelt! När jag mår sådär så har jag sjukskrivit mig från jobb 2-3 dagar o bara haft tyst omkring mig när ungarna gått till skolan o gubben till jobbet. Jag MÅSTE få andas ut o sortera i huvudet ibland annars spricker jag! Behöver du spy av dig (utan att andra läser) så gör det på min mail: ljuvligtlantligt@live.se
SvaraRaderaDu är inte ensam om att känna såhär..
Kram Git
Ja de kan man fråga sig. Jag kan tyvärr inte säga upp mig eftersom de bara är jag och sonen. Men jag måste ändå hålla koll på hans pappa som inte har nått sinne för organisation eller ens något minne så utan mig skulle de gå illa dom veckorna han har sonen... Kram
SvaraRaderaHahaha, det där var ju roligt ju. Ja, jag har ofta funderat över det men vet du jag tror att det skulle gå rätt så hyfsat.
SvaraRaderaStörsta kramen till Snygg-Nilla
Lisa
Hej! Det låter allvarligt, men det är bara att gilla läget och försöka att prioritera på det som är viktigt. Jag brukar försöka att tänka att det finns alltid de som har det värre. Jag har min familj och alla är friska. Det är egentligen det viktigaste av allt. Prylar och status betyder ingenting. Inte dammråttor heller...(fast det är svårt att bortse från dem ibland). Ha nu en skön helg och försök att glömma alla påtvingade måsten. Njut av livet, man lever bara en gång! Hälsningar Ing-Mari
SvaraRaderaDu är SKÖN! Det bästa inlägget jag har läst:)!
SvaraRaderaJag känner igen mig men jag vågar inte säga upp mig:)!
Ha det bäst!
kram CC
För ungefär ett år sen så tog det totalt stop för mig. Jag sov i ungefär sex månader och när jag väl vaknade upp ur min alldeles egna dvala så kunde jag inte ta hand om våra barn, laga mat eller sånt där vardagligt.. Min man har fixat allt under den tiden och fortfarande. Dom kan men dom gör det kanske inte riktigt så som jag/vi vill men dom fixar det.
SvaraRaderaKram ♥
Vilket bra inlägg vännen!
SvaraRaderaDet är nog många som känner igen sig,jag gör det absolut....
Kul att du ville delta i min lilla utlottning!
Hoppas att du får njuta av en fin söndag!
Kram Therese
jo, så där känns det ibland, men sen får man lite ny energi från något oväntat håll så man orkar en stund till och till och till...
SvaraRaderakämpa på, vännen!
kram
ingela
Jaa du, det undrar jag med ibland. Tror i och för sig som någon skrev, att det skulle fungera efter ett tag, men inte så som jag hade gjort det.
SvaraRaderaDu har ju läst min blogg, så du vet ju att jag har varit nära att skicka in denna uppsägning också.
Ta hand om dig!
Kram
Till Anonym: Tack för att du delar med dig! Hoppas du mår bättre nu. Men det tar ju tid... går inte att stressa fram.
SvaraRadera