16 september 2010

DET SOM INTE FÅR HÄNDA...

Som förälder tror jag det absolut värsta man kan vara med om är att något händer ens barn.


Den här veckan har vår familj fått en inneboende av en mycket tråkig anledning. En släkting har råkat ut för det som inte får hända. Hennes son ligger på sjukhus och är mycket allvarligt skadad.

Hon bor i en annan stad och vi kan åtminstonne erbjuda henne boende, så att hon kan hälsa på sin son varje dag. Men naturligtvis önskar man att man kunde göra mer. Hela familjen försöker ta hand om och stötta henne så mycket det går. Men vad säger man? Vad gör man? Hur hjälper man bäst?


23 kommentarer:

  1. Hej!

    Hoppas allting löser sig till det bästa!

    Mina föräldrar var med om en bilolycka för många år sedan, och för mig kändes det skönt att bara veta att människor brydde sig om, ibland behöver man kanske inte säga så mycket. Tänker på Er!

    Kram Anna

    SvaraRadera
  2. Hej ! Livet kan förändras så snabbt till något fruktansvärt och man blir varse om hur skört det är...ändå är det så svårt att stanna upp och leva i nuet. Vad skönt att hon har er som bara finns där ! Kram A

    SvaraRadera
  3. Var som vanligt, lyssna och prata.

    Kram LiseLotte

    SvaraRadera
  4. så ohyggligt. hoppas det ordnar sig till det bästa för den skadade.
    det bästa är nog bara att finnas där för mamman, och det har ni ju visat att ni gör när ni öppnat ert hem för henne. styrkekram till er alla.
    ingela

    SvaraRadera
  5. Åh nej...
    Det bästa ni kan göra (enligt min egen erfarenhet) är att finnas till för henne, sköta om de praktiska vardagssakerna så hon slipper tänka på det (tex matlagning, tvätt och sånt). Kan tänka mig hon tillbringar många och långa timmar på sjukhuset... då är det skönt att själv bli omskött lite också.
    Vilken tur i oturen att hon har er på rätt plats!

    kram, Ann-Christine

    SvaraRadera
  6. Usch, jag får gåshud. Stackars, stackars...
    Skönt att ni kan finnas där och pyssla om henne. Kramar och att någon bryr sig kan kännas skönt.
    Kram J

    SvaraRadera
  7. Att bara finnas där och stötta är mer än nog! Och då menar jag våga vara där för den som behöver det... på alla sätt som det kan tänkas innebära och då behöver det oftast bara vara de enkla som är mest uppskattade! :)

    SvaraRadera
  8. Ja jag säger som de andra. Bara vara där. Visa att man finns.

    Håller tummarna att allt går bra.

    Kram!

    PS
    Så gullig lekstugan blev. Härligt för lilla Julia!

    SvaraRadera
  9. Men fy tusan, jag blir alldeles tårögd.

    Vad gör man? Finns där, pratar, tröstar, kramar och håller om.

    SvaraRadera
  10. Blir tårögd.Finns till hands pratar tröstar stöttar kramas och finns med .Ha det så gott ni bara kan.Styrkekramar Rita ♥

    SvaraRadera
  11. Så hemskt! Så bra att ni kan ställa upp och finnas till för er släkting. Hoppas att allt går bra!
    Kram Kicki

    SvaraRadera
  12. Ge henne kramar och åter kramar. Bara genom att ge henne husrum och värme i denna jobbiga tid är nog så mycket (tur att ni finns). Hälsa henne att vi är många här ute som önskar att hennes son snart tillfrisknar.

    SvaraRadera
  13. Hej Nilla!
    Vad tråkigt..hoppas sonen tillfrisknar!

    Finns till, lyssna, håll om..

    Stor kram till er alla!

    Jenny

    SvaraRadera
  14. Fy va hemskt! Men att bara finnas och lyssna är nog det bästa ni kan göra! Ta hand om er! Åse

    SvaraRadera
  15. Vad tråkigt.

    Ni ger allt ni kan och mer kan ni inte göra.

    Hoppas att allt ska bli bra.

    SvaraRadera
  16. näe gud så hemskt!!:-( det bästa man kan göra är nog som ni gör, erbjuda boende och bara finnas där och stötta i den mån man kan! hoppas det ordnar sig!! kram s.

    SvaraRadera
  17. Fruktansvärt... det går nog bara att finnas där...

    Styrka till er alla i huset.

    SvaraRadera
  18. Jag mår dåligt bara jag läser detta! Sååå fruktansvärt tråkigt! Det bästa är att bara finnas där för henne och bara hoppas på att allt kommer att gå bra för den lille pojken!
    kram CC

    SvaraRadera
  19. Usch, vilken mardröm!

    Jag tror att det bästa ni kan göra är att finnas där. Prata, lyssna, hjälpa till med praktiska vardagsbestyr som mat och tvätt. Ibland räcker det långt med en kram och att bara lyssna.

    Ta hand om er och er släkting!
    Kram Linda

    SvaraRadera
  20. Hemska tanke att något skulle hända ens barn...

    Måste vara en mardröm för er släkting. Ni gör ju redan så mycket för henne genom att erbjuda henne boende hos er så att hon har nära till sin son, det tycker jag är otroligt fint!

    Lyssna och trösta så gott det går, ibland tror jag inte det behövs så mycket mer än att man finns till...

    Jag hoppas att allt kommer gå bra för sonen!

    Kramar Linda

    SvaraRadera
  21. Fy, hemska tanke. Hoppas verkligen att hennes son kryar på sig snabbt. Jag tror att genom bara finnas tillhands, lyssna och en varm kram, kan ge oerhört mycket tillbaka!
    Kramar!

    SvaraRadera
  22. Så tråkigt men jag tror att det du just gör är det rätta. Just att bara finnas till!!!

    Kram på dig och hoppas att allt gå bra. Anna

    SvaraRadera
  23. Hej!!
    Hoppas allt ordnar sig, hemskt när ngt drabbar ens anhöriga & vänner. Fick igår veta att min kompis mamma drabbats av stroke 2 ggr under 2 v, endast 70 år, alldeles för tidigt. Hon har små barnnbarn på knappt några år & utgången är neg. Hon kommmer inte att klara sig. Då är det viktigt att bara finns där, ställa upp så gott man kan, sända en liten blomma, vilket jag gjort för jag hade själv uppskattat det. Att lyssna om & när min kompis orkar.
    Gulligt av dig & din familj att låta din vän bo hos Er så hon har nära till sjukhuset, måste vara guldvärt.Hoppas verkligen allt ordnar sig till det bästa-Kramis Linda

    SvaraRadera

TACK för att du tar dig tid att lämna en hälsning!