14 december 2009

LUCIAKATASTROF


Det har varit mycket prat om Lucia, sjungande och övande av allt ifrån hur man ska gå till hur man håller händerna. Storebröderna har försökt lägga sig i och komma med råd, men det har de inget för - lillasyster vet precis hur det ska vara!
Idag firas det lucia på dagis och som uppladdning fick hon följa med till Domkyrkan och kolla in deras luciatåg igår.




Varje år har Uppsala domkyrkas flickkör tillsammans med Collegium Cantorum en luciakonsert. Det var första gången jag var där och det var otroligt vackert! J2 var så förväntansfull och alldeles stum av beundran när luciatåget med alla levande ljus kom in. Sedan började hon sjunga med i de sånger hon kände igen och njöt i fulla drag. Men efter ett tag började hon undra när de skulle sjunga "En sockerbagare" . När den aldrig kom blev hon så uttråkad att hon somnade! Lagom tills luciatåget tågade ut väckte jag henne , så hon fick höra luciasången igen. Och så långt var allt frid och fröjd. Men sen...




Oj, oj, oj, vad hon blev arg att lucian försvann! Hon ville lyssna mer! Först vägrade hon klä på sig ytterkläderna, sen vägrade hon gå ut ur kyrkan... Sån tur var kunde jag locka henne med den fina julkrubban där figurerna var lika stora som henne själv. Den var rolig en stund. Men sen var vi tvugna att gå...



"Jag vill höja meja, jag vill höja meja" skrek hon hela vägen till bilen. Jag fick tvinga in henne i bilen och snabbt sätta fast henne för att hon inte skull hinna smita ut. Sen gallskrek hon HELA vägen hem (ca 2mil)....
Jag som hade tänkt att vi skulle ha så roligt och mysigt tillsammans. Så kan det gå :(
Det är inte alltid man förstår sig på de små...

Men idag är det nya tag! Lucia på dagis, som sagt. Hoppas bara de låter henne sjunga så länge hon vill och inte försöker få henne att gå ut när det är slut, för då vet de inte vad som väntar... ;)


Kram Pernilla

13 kommentarer:

  1. heheheh, ska man skratta eller gråta?
    ;)

    Du får påminna henne om detta när hon blir äldre, skojig historia.

    Kram
    Emma

    SvaraRadera
  2. Hahaha! Det är väl klart att hon ville höra mera. Hon hade ju sovit bort en del av föreställningen! Och ingen sockerbagare det var riktigt dåligt;)

    Kramis Lisa

    SvaraRadera
  3. det är ju bra att hon har en egen vilja, lillan. fast man tycker ju ibland att de kunde välja sina tillfällen att visa upp sin starka vilja lite bättre ;)
    kram till er båda
    ingela

    SvaraRadera
  4. Ha ha känner så väl igen mig!
    Har en liten go tjej här hemma oftast väldigt snäll men med ett hetlevrat humör! Man vet aldrig hur det blir med barnen, ena stunden kan allt vara så bra för att helt plötsligt totalvända!

    Men det måste varit mysigt att sitta där i Domkyrkan och lyssna på flickkören då Julia sov iaf! =)

    Ha en fin kväll!
    Kramar Linda

    SvaraRadera
  5. Så fina bilder från domkyrkan och julkrubban är jättefin:)

    Kram Helena

    SvaraRadera
  6. Självklart tillhör En sockerbagare luciarepertoaren!;-)
    Stackars J2 som inte fick höra mer. Och stackars mamma!
    Stor styrkekram till dig vännen!
    Therése

    SvaraRadera
  7. Haha herregud vilken pärs...Jag skulle bli genomsvett. Men det är ju inte så lätt i den åldern att veta. Skrek hon i 2 mil? hihi. Hoppas att det gick bra på dagis.

    Kram Anne

    SvaraRadera
  8. Åh, det där låter som en sak min dotter också skulle kunna ha gjort i den åldern. Idag är hon 7 år och idag har vi inte varit ovänner en enda gång! Det är nog första gången på flera veckor.
    Kram

    SvaraRadera
  9. Ja, treåringar är envetna. Visst är det bra att de vet vad de vill men ibland kan det bli för mycket....
    annika

    SvaraRadera
  10. tihi, inte alltid det blir som man har tänkt ;)det enda man vet med 3-åringar är att det sällan blir som man har planerat...
    är det sant att de bara lämnade kvar grythyttan möbler? är det bara trät som är sönder så går det ju att fixa!!! orkar inte ni köper jag dem gärna!
    ha en härlig dag i snön!
    Kram Ida

    SvaraRadera
  11. Oj oj då, ja man utsätts för många prövningar i den där åldern, men det är bara att bita ihop det och kanske le.
    Det verkade som att du klarade det bra.
    Kram på dig Lena

    SvaraRadera
  12. Hihihi!

    Så det kan bli - men hon gillade ju verkligen Lucia.

    Kram Maud

    SvaraRadera
  13. Hihi... de kunde väl ha tagit en paus i sjungandet medan deras största beundrare sov middag...:)
    Två mil. Det är lååångt när någon inte är på humör...
    Hoppas det gick bra på dagis!!
    Kram

    SvaraRadera

TACK för att du tar dig tid att lämna en hälsning!